eftersom min dator inte tillåter mig ladda upp dom andra klippen får ni nöja er med detta så länge.

                                              TA MIG TILLBAKS ELLER TILL DEN 16:E APRILL, NU!

Att definera lycka är svårt, riktigt svårt. Vad är lycka igentligen? Men igår kände jag ren och skär lycka! När Håkan klev på scen i det snöiga Linköping fångade han alla, redan i första tonen av "dom där jag kommer ifrån"Sen var man fast! Allt var som i en dröm fast ändå inte, det går inte att förklara. även fast läktarstolarna ekade tomma brydde sig inte Håkan och varje ord förmedlade han med en sådan intensivitet så man skulle ha ramlat baklänges om det inte stod människor bakom en som pressade framåt. Det var som varje textrad uppfattades tydligare och etsade sig fast ännu längre in i mitt hjärta. Under denna kväll var jag euroforisk, kär, ledsen, svartsjuk, glad och ja, det är en känslosam bergodalbana att lyssna på Håkan, framförallt live. Cloetta center kommer inte uppleva något så vackert som stämmningen blev när "jag vet vilken dy hon varit i" framfördes. Publiken stog vajande fram och tillbaka, vi sjöng inte, vi var för upptagna med att häpnas än en gång av Håkan Hellströms Känsla. Jag smälter bara jag tänker på det. Och så som Håkan sa " en sådan här magisk kväll ska avslutas med allsång" och det blev det i form av "vi två,17år" och tårar föll nerför mångas kinder, även min.

Till er som har biljetter till något turnéstopp så kan jag bara säga att det är värt varenda litet öre! och mer därtill. Själv har jag ju en till biljett till Norrköping som ligger och väntar

snart kommer ett inlägg med massa bilder också även om ni vill eller inte